Förberedelser, kommunikation, samverkan och övning

Viktigaste ingredienserna vid kris

Förberedelser, kommunikation, samverkan och övning är en sammanfattning av vad som saknades under terrorattacken i Stockholm. Rapporten från Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, som har gjort en utvärdering av terrorattentatet i Stockholm den 7 april i år, visar tydliga exempel på allvarliga brister i beredskap, kommunikation och akuta åtgärder.

Olika åsikter om krisarbetet i Stockholm
Åsikterna gick isär redan strax efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i år. I Dagens Samhälle rapporterades hur olika instanser agerade i samband med terrordådet. ”Stockholmsregionen var beredd. Stockholms stad, landstinget, polisen – alla berörda myndigheter aktiverade sina krisplaner.” skriver Dagens Samhälle den 13 april 2017.

"Vi aktiverade omgående arbetet enligt de rutiner vi har, etablerade gemensam stab samt operativ och regional lägesbildsfunktion, säger Ola Slettenmark, samordningschef för Samverkan Stockholmsregionen." Citat är hämtat ur artikeln från Dagens Samhälle den 13 april.

Beredskap måste skärpas
I en ny utvärdering, ett halvår efter dådet, uppdagas att Stockholms katastrofmedicinska beredskap behöver skärpas, enligt rapporten från Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, (som DN begärt ut, och som delvis är sekretessbelagd, publicerad 2017-10-07)

Kommunikation och samverkan beskrevs som dålig av de intervjuade vårdaktörer som deltog i samband med terrorattacken den 7 april i år. Det förekom stora problem med ledningsfunktionen.

Den översyn som nu ska göras handlar bland annat om att

  • Landstinget ska nu gå igenom utvärderingen och vidta förbättringsåtgärder.

  • Rakel, ett kommunikationssystem som inte fungerade i större situationer, ska granskas för att bli mer strukturerat.
  • Flera akutsjukhus ska kolla hur de ska handskas med patientsäkerheten.
  • Lägesinformation ska granskas eftersom den var bristfällig och många beslut fattades på basis av otillräcklig information (ambulanspersonal, SOS Alarm med flera, då bland annat mobilnätet låg nere)
  • Lägesbilden var oklar för samtliga sjukhusledningar och beslut fattades på basis av medierapporter och att de själva ringde polisen för information.
  • Oklart vem som ledde insatsen på plats.
  • 1177 Vårdguiden fick hänvisa patienter till närakuter i stället för sjukhusen och informera om krisstöd. Privata Medhelp som sköter telefonrådgivningen, som inte var inkluderad i handlingsplanen, fick hämta lägesinformation på annat håll. Avdelningschef för e-hälsa och strategisk it på SLL Lena Furmark, har efter händelsen sett till att Telefonrådgivningen nu finns med på listan av kontakter som är viktiga att ta i ett väldigt tidigt skede.
  • Enligt utvärderingen var det personalens proffsiga och engagerade insatser som gjorde att man trots den inledningsvis kaotiska situationen ändå gav drabbade god vård. Konklusionen är att katastrofberedskapen till stora delar fungerade men behöver ses över och stärkas – både katastrofplaner, ledningsfunktionen och vilka aktörer som ska ingå i beredskapen.
  • Redan när den katastrofmedicinska planen skrevs 2011 pekade landstinget på behovet av att närakuterna inkluderades. Först nu planerar landstinget att ta in fler aktörer i den katastrofmedicinska planen. Hela närakutskonceptet kommer att ingå i den framtida krisberedskapen.
  • Ambulanssjukvården och alla aktörer är i stort behov av utbildningar enligt utredarna. För en vecka sedan öppnades ett nytt kliniskt träningscentrum för ambulanspersonal för att träna bland annat inför terrordåd.
  • Samverkan är otroligt viktig och därför behöver ambulanspersonalen träna, med räddningstjänst och polis, i verklighetstrogna miljöer för att få en bättre förmåga,

Medierna spelade en viktig roll under det akuta skedet den 7 april
Det är intressant, tycker jag, att så många instanser fick förlita sig på vad som rapporterades i medierna. Det förekom tekniska problem med nätet. Information och kommunikation uppvisade stora brister och kommunikationen i Rakel fungerade dåligt. Inte bara myndigheterna hade problem utan även de privata vårdaktörerna fick lita på mediernas information.

Otroligt att medierna lyckades med informationsgivning i detta kaos. I vår samhällsberedskap har vi snubblat fram i vår iver att sprida information så att vi inte längre vet vem som ansvarar för vad. Om tekniken svajar och har dålig kapacitet då blir det extra stora problem.

Pia Jansäter

Print